lördag 9 april 2011

Silverstigen 7


Idag tar jag med er på en nostalgitur! 
När jag körde förbi Södertälje senast passade jag på att svänga in på Silverstigen i Saltskog....är uppväxt här, se balkongen längst upp till höger


En close up av trappuppgången...mot den här soprumsdörren har jag kastat otaliga tennisbollar...


De stora bergen där vi lekte krig...var inte så stora längre! Allt verkade mindre nu...


Baksidan där vi rastade hunden och spelade brännboll...


Nog är det rejält upprustat sen sist för sisådär 25 år sedan. Ljuva minnen!

xxxEijaxxx

12 kommentarer:

  1. Jag förstår att det verkligen måste ha varit en "walk down memory lane"! Själv har jag inte varit på min barndoms gata (som ligger i Uppsalas studentkvarter) sedan någon gång i början av 80-talet. Skulle vara kul att återse platserna där man lekte som barn!

    Ha en riktigt skön lördag!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  2. HEj!
    Visst är det konstigt att återvända och se hur små alla avstånd verkar vara mot de minnen man har... JAg minns att jag hade sååå långt till skolan när jag var liten och började ettan. När jag återvände och tittade såg jag att det var cirka 250 meter... fniss:-)

    kramkram H.

    SvaraRadera
  3. Men herregud jag är ju också uppväxt på Silverstigen!!!!! =) Jag har för mig att du kom från Södertälje men inte från "min gata" =)

    Världen är bra liten =))))

    tack för dem bilderna, det var kul.

    Kram Pirre

    SvaraRadera
  4. Tänk vad minnena kommer när man återvänder till "brottsplatsen"! Ser att skillnaden är stor mot hur du lever idag.
    Ha det fint!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  5. Hej Eija!
    Vad kul att återvända till barndomens trakter!

    Ha en fortsatt trevlig helg!

    Kraam Jenny

    SvaraRadera
  6. Neeeej, är du från Södertälje? Jag bodde i Ronna på Robert Anbergsväg åren 1974-81 innan vi flyttade tillbaks till Finland! Jag spelade basket i Hawks så vi hade ofta match i Saltskog... Ja, tennisbollarna var verkligen inne under 70-80-talen.

    Mina två kusiner bodde på Silverstigen under 1990-talet med sina familjer så världen är liten... Den ena bodde faktiskt på sjuan!

    Ha en fin kväll!

    Kram
    Sari från Puumuli

    SvaraRadera
  7. Vad skoj att återvända till där man vuxit upp.Önskar dej en skön kväll.Kram Rita ♥

    SvaraRadera
  8. Åh visst är det en mysko känsla att komma åter när man blivit vuxen, jag har flyttat massor men jag bodde i samma område som jag bor nu vid ett par tillfällen som barn och att komma tillbaka som vuxen var annorlunda...
    Ha en underbar kväll!
    Kram/Lena

    SvaraRadera
  9. Tänkte just skriva att det var otroligt så modernt det ser ut... men sen såg jag att du skrivit att det rustats upp. :) Roligt att besöka barndomens kvarter. jag gjorde det också för några år sedan och allt kändes verkligen litet..
    kanske jag ska ta en nostalgitripp dit snart igen medans jag ännu studerar i stan...

    SvaraRadera
  10. Hej Eija!

    Visst är det minnen som väcks upp när man återvänder till bardoms hem...

    Man många häeliga minnen!

    Ömskar dig en fin kväll och fortsättning på helgen_!

    Kram Sirpa

    SvaraRadera
  11. så kul med återblick! Jag behöver bara gå över Ådalsbyn upp till hembygdsvägen för att minnas min barndom!:) Lekte mycket på ådalsbyn oxå!..och minns när jag och en kompis cyklade förbi mitt nuvarande hus med häst-staketet och pekade ut vilka hästar vi ville ha!:) Ha en fin söndag! Hoppas det slutat storma imorrn! Kram :)

    SvaraRadera
  12. Det var roligt och få se var du bodde som barn, jättefina bilder du tagit.
    Kramar
    AnnaMaria

    SvaraRadera

Jag blir så glad om du lämnar spår efter dig!
Tusen tack för din kommentar!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...